Kalle vill också vara magisk och strålande vacker. Han vill skrida fram med ljus i håret som lucia. Läsa sin alldeles egen skrivna dikt.
Därför blir han så glad när han blir framröstad av kompisarna i förskoleklassen. Och ledsen när läraren och rektorn säger ifrån. De säger att det är tradition att det alltid är en flicka som är lucia. Men Kalle vill inte vara någon stjärngosse med strut! I smyg gör han sig en plan...
Boken fyller ett viktigt hål inom barnlitteraturen och i en rådande genusdebatt. Det måste få vara lika viktigt och intressant att en pojke vill vara lucia som det är att en flicka vill bli bäst på fotboll. Hoppas bara att vuxna är så modiga att de vågar köpa Kalle som lucia till sina barn och kanske till sig själva i julklapp. Boken har också en given plats på bibliotekens och skolornas högläsningsstunder. / Maria Hedin, Fria Tidningen
Båda böckerna om Kalle har sagokänsla och färgrika bilder som följer texten fint. Det är roliga berättelser som bryter mot normerna utan att bli pekpinnar. En påminnelse om att det faktiskt inte borde vara viktigt vad alla andra tycker. / Bella Stenberg, Göteborgsposten