Ända sedan 1800-talets början har det funnits en rädsla för att konstgjorda intelligenser ska ta över världen. Då var det Frankensteins monster, nu är det AI (artificiell intelligens) som uppfattas som ett hot. Genombrottet för AI kom då teknikerna gav upp försöken att efterlikna mänsklig tankeförmåga. I stället för omdömesgilla bedömningar ägnar sig dagens självlärande maskiner åt att med hjälp av algoritmer processa enorma datamängder. Men är det intelligens? Oron för att datorerna ska ta över är överdriven och skymmer utmaningarna med dagens maskiner, menar Hans Ruin. I sin text öppnar han för ett annat sätt att förstå de hot och möjligheter som den konstgjorda intelligensen för med sig.
Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte skriver filosofen Hans Ruin om behovet av att placera in digitaliseringen och AI i ett historiskt och filosofiskt sammanhang.
Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han ledde det stora RJ-programmet "Tid, minne, representation: Om historiemedvetandets förvandlingar", som bland annat resulterade i trebandsverket Historiens hemvist (2016). Han har varit medredaktör för utgåvan av Nietzsches samlade skrifter på svenska (2000--2021), och har på senare tid givit ut böckerna Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness (2019), Reduktion och reflektion: Inledning till Husserls fenomenologi (2020) och I förnuftets skugga: Essäer om Nietzsches filosofi (2021).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Den konstgjorda intelligensens gränser är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.