Psykets laboratorium är en studie av texter skrivna av filosofen Walter Benjamin (1892–1940) och tre läkare, som utforskade psyket genom självexperiment med hallucinogena droger i Weimarrepubliken på 1920-talet. För att beskriva det inre under drogrus talade man genom andra, genom kollektivt skrivande och citering av litteratur, psykiatri och filosofi med en månghundraårig historia. Experimenten ägde rum i den moderna storstaden Berlin, som efter första världskriget genomgått en radikal modernisering och blivit en plats för många sorters experiment. I rusen återfinns känslan av separation från omvärlden, som speglar den moderna storstadens
alienation och splittring, men också upplevelser av en ny helhet.