Boken utgör en biografisk sammanställning av närmare 500 av blomsterkungen Carl von Linnés kända och mindre kända lärjungar som var verksamma under 1700 och början av 1800-talet. Majoriteten av lärjungarna var svenskar eller finländare men ett drygt sextiotal hade utländsk härkomst. Lärjungarnas ursprung, deras relationer till Linné samt den betydelse han hade för deras fortsatta öden och karriärer behandlas liksom lärjungarnas inbördes relationer och deras viktigaste litterära alster. Ett förvånansvärt stort antal av
Linnés lärjungar gick en lysande framtid till mötes medan andra hamnade i skymundan, fick ett tragiskt slut och är i dag mer eller mindre bortglömda.
Avsnitten som behandlar de s.k. ”apostlarna”, det vill säga de Linnélärjungar som företog utomeuropeiska långresor behandlas mera ingående. Det är om dessa unga män och de olika öden de gick till mötes som jag vill berätta.