Ragnar Asplund är född 1944 i Lo by, Styrnäs socken, Ångermanland och bodde där fram till studentexamen 1965. Därefter vidtog studier vid Karolinska Institutet i Stockholm som ledde till läkarexamen 1972. Han kom att arbeta fram till mitten av 1990-talet som distriktsläkare i norra Jämtland. Efter disputation vid Karolinska Institutet 1992 och docentur där kom han att arbeta som lektor vid Mittuniversitetet och chef vid Forsknings- och Utvecklingsenheten vid Jämtlands Läns Landsting.
I boken om Lo by ger han glimtar ur byns historia och ur sin egen barndom och uppväxt på ett litet torp i byns utkant. Han levde i en tid och på en plats där den muntliga berättelsen var viktigare än idag. En tid då världen låg längre bort. Då livet gick långsammare, eftertänksammare.
Kvarnen var en eftertänksamhetens samlingsplats. Bönder kunde ibland sitta i kvarnkammaren en halv dag och bara vänta på att få malet. Mindes och berättade. En viss sorts glömska kunde förgylla verkligheten. Och historierna blev ständigt allt bättre av att återkallas.
Berättelser om familjen och släkten utgör viktiga inslag i denna bok liksom några personer som särskilt fått fäste i författarens minne. Författaren föddes i en tid då ett världskrig gick mot sitt slut och man började se framtiden an med viss tillförsikt. Sverige skulle komma att genomgå en exempellös utveckling. De så kallade rekordåren bröt in. Genom ökat materiellt välstånd, hälsa och utbildning omdanades Sverige i grunden. Vårt land öppnades mot världen.