Mot "väst" : vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Denna kommitté skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen. Den hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även om forskningspolitiken på makronivå för att säkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till.