Äger tid av natt och år

Den stomiopererade stryker med handen över magen. Kirurgen mässar: du ska nå din perfektion. Hur många okända årstider klarar en kropp av att bära? Nu vill diktjaget visa upp sig och ropa ut sin överlevnad. Finna det magiska, vackra och humoristiska i den tabubelagda sjukdomen. I sin nya diktsamling Äger tid av natt och år tar Daniel Mårs avstamp i ett sjukdomsförlopp som inte går att kontrollera. Stomipåsen, den nya magen, blir en räddning och den livskraft som leder in i bokens övriga sviter. En son har en mun men har inte fått lära sig sin mammas språk. Han ställer sina frågor och hon håller emot. Ingen ska prata över hennes huvud. Istället börjar hon svara på älvdalska. Ett syskon bär på en gudomlighet som ingen oro når. Genom kyrkböcker, bouppteckningar och arkiv forskar dikten i släktens historia. Går det att hitta spår av sjukdom? Vad lämnas kvar efter en människa? Är ursprunget också en väg in i framtiden? min omtalade kropp myller profetior ett gap i verkligheten ropar de mitt namn ljuset och då jag lever