Tjugohundrafemtio

Året är 2050. Uppvärmningen av jorden har nått den punkt då fortsatt liv ifrågasätts av forskarvärlden. Fattigdom och svält främst i de islamiska länderna skapar en grogrund för fundamentalistisk expansion. I väst råder ekonomisk stagflation med utbredd arbetslöshet. Konsumtionen av narkotika hos särskilt ungdomen här har under sista decenniet mångdubblats och uppfattas som en islamistisk strategi för att förverkliga målet – upprätta en islamistisk världshegemoni. Israels premiärminister mottar en not från en islamisk terrororganisation kallad Islamisk Front med säte i Afghanistan. Den bedöms ha direkt eller indirekt stöd i större delen av den islamiska världen. I noten krävs att landet Israel återlämnas till det palestinska folket. Om inte, kommer staten att utplånas. Svar begärs inom fyra dagar. Oenigheten om lämpliga mått och steg i FN:s säkerhetsråd ställer världen på randen till ett förödande krig mellan den islamiska och kristna civilisationen. Som en sista desperat åtgärd tar USA:s president kontakt med CIA-chefen Alec Mcpherson. En agentgrupp ska skickas till Afghanistan med uppgift att förhindra att vansinnesdådet kommer till utförande. Till gruppens ledare utser Alec en god vän, uppväxt i Afghanistan, nu forskningschef i WTL, ett stort amerikanskägt vattenteknikföretag beläget i Trollhättan, Harry Alben. Uppdraget är att tränga in i det bergsfäste, där ledningen för Islamisk front har sitt huvudkvarter och spränga i första hand deras datorcentral innan de trycker på tangenten som betyder att atomprojektiler från fem olika ställen runt Israel skjuts ut.